Berättelsens början utspelar sig i en entusiastisk och innovativ grupp som samlades för att fundera på nya sätt att framhäva idéer. Detta var inte vilken grupp som helst, utan en sådan vars medlemmar hade en vilja att tänka kreativt och modigt. Gruppens medlemmar fick idén om något symboliskt, något som skulle vara både historiskt och nytt – och så föddes Tervatynnyri.
Som Arto nämner i sin blogg, var Tervatynnyri inte bara ett namn, utan det dolde en djupare betydelse. Den första tanken var att det behövdes något helt nytt – något som skulle lyfta fram idéer, inte så mycket färdiga företag. ”Vi ska inte förstöra detta med företagande”, skrattade någon i gruppen med en glimt i ögat, men tanken hängde kvar i luften: det handlade inte om en färdig affärsverksamhet, utan om att så fröna till något lovande.
Symboliken av Tervatynnyri (tjärtunna) återvände till början av 1800-talet, en tid då tjära var Kokkola stolthet och den viktigaste exportprodukten. Tjära fraktades i tunnor över världens hav, och det var livsviktigt för många av områdets invånare. Nu, över ett sekel senare, ville man hitta nutidens ”tjära” – de idéer som skulle vara lika värdefulla och betydelsefulla som tjära en gång var. Vilka skulle vara de innovationer som skulle föra Mellersta Österbotten tillbaka på världskartan?
Tervatynnyri hade också en djupare symbolisk betydelse. Många innovativa idéer i Mellersta Österbotten verkade förbli dolda – som om de var inlåsta i en tunna som de aldrig kom ut ur. Tanken var att dessa idéer skulle talas ut ur tunnan och höras på torg och marknader – växa och blomstra.
Det fanns också en slags hänvisning till Polar Bear Pitching-tävlingen som hålls i Uleåborg, där företag pitchar sina idéer från ett isvak. Det lanserades en idé om att pitcharna skulle kunna presentera sina idéer som om de bröt sig ut ur en tunna fyllt med varm tjära – bildligt talat bryta sig ut ur det gamla och presentera en ny, fräsch vision. Tjära kunde kanske också symbolisera företagandets klibbiga väg.
I den ursprungliga logoidén förekom också fjädrar, men deras roll har förblivit något oklar, kanske av en anledning. Även om fjädrarna symboliserade tävlingsanda, ville man inte som i vilda västern-filmer rulla förloraren i tjära och fjädrar. Istället önskade man en tävling där varje presenterad idé redan skulle vara en vinnare. Kanske kunde fjädrarna symbolisera idéernas lätthet, som svävade ut från tunnan och hittade ett nytt hem.
I denna berättelse finns det ingen enskild källa, utan namnet på tävlingen – Tervatynnyri – har bildats av alla dessa helheter. Ett namn som förenar regionens rika historia och dagens kreativa energi, och erbjuder en plattform för nya, modiga idéer som kan växa och utvecklas från en liten tunna mot världens erövring.
Jari Isohanni
Chef (utbildning), Centria yrkeshögskola
En av grundarna av Tervatynnyri-tävlingen
